Det finns en mängd olika lagar som en arrangör är skyldig att följa och som kan inverka på ett arrangemang på olika sätt. Exempel är arbetsmarknadslagstiftning och upphovsrättslagstiftning. Det är dock inte alltid som lagarna är specifika i detalj och många gånger kan det vara tolkningar och praxis som förväntas.
Exempelvis finns upphovsrättsorganisationer, vilka inte är myndigheter, men som agerar med upphovsrättslagstiftningen som grund. Dessa har ofta, men inte alltid, rätt att kräva ersättningar när upphovsrättsskyddat material figurerar under ett arrangemang.
Det kan vara bra att skilja på skyldigheter som baseras på lagar och förordningar och skyldigheter som baseras på regler och överenskommelser, men även vad som förväntas av tradition eller av hävd. Det kan finnas många ”oskrivna” regler för olika arrangemang, saker som förväntas av en arrangör även om det inte råder några faktiska krav baserat på lagar eller regelverk.
Slutligen kan det vara bra att sätta upp sina egna ”regler” kring ett arrangemang. Kanske vill arrangemanget arbeta mer än endast vad som krävs när det kommer till lagar, regler och hävd? Kanske strävar arrangören efter exempelvis sociala mål som jämställdhet? Om så kanske arrangemanget behöver omges av ytterligare regler som arrangören själv sätter upp.