För vem arrangeras det?
Som arrangör är det bra att veta sin målgrupp, det vill säga till vilka arrangemanget riktar sig. Det går dela in i flera målgrupper, exempelvis vilka som är medverkande eller vilka som ska engagera sig i arbetet med arrangemanget. Vanligt när man talar om målgrupp är att det är besökarna, eller publiken, som det ofta kallas inom musikområdet, som åsyftas.
När det handlar om målgrupp talas det ibland även om publikarbete, vilket enkelt förklarat innefattar hur arrangören arbetar med att kommunicera till besökarna och hur arrangören bemöter besökarna, såväl inför som under och efter ett arrangemang. Det kallas även ibland för värdskap. Ett tips för att utveckla publikarbetet är att försöka tänka sig in i besökarnas upplevelse av arrangemanget och på vilket sätt arrangören då kan arbeta för att den upplevelsen ska bli så bra som möjligt.
Fördjupning
Det kan vara klokt att identifiera och sedan dela in målgrupperna och prioritera, exempelvis i form av primär (förstahands) målgrupp och sekundär (andrahands) målgrupp, kanske även tertiär (tredjehands). Detta kan exempelvis hjälpa till att identifiera hur marknadsföringsarbetet ska ske eller hur arrangemangsplatsens tillgänglighet behöver anpassas gentemot olika målgrupper.
Ett exempel kan vara om ett arrangemang primärt riktar sig till målgruppen äldre, sekundärt till övriga medborgare. Kanske går det precisera den primära målgruppen ytterligare? Kanske är det äldre personer över 75 år i en viss kommun som ska nås? Detta kanske innebär att marknadsföringskanalerna kan anpassas för att nå den primära målgruppen på ett mer effektivt sätt?