För att kunna genomföra ett evenemang krävs ofta att varor eller tjänster köps från en extern part. Dessa brukar kallas leverantörer. Ibland kan de ge rabatter eller till och med skänka bort varor eller erbjuda tjänster pro bono, det vill säga utan motkrav på betalning. Ibland kan det då vara fråga om sponsring.
För att något ska kunna räknas som sponsring krävs generellt sett att det finns en motprestation från den som mottar sponsringen, exempelvis marknadsföringsutrymme under arrangemanget till ett motsvarande värde. Om det inte finns en motprestation är det troligen en fråga om stöd eller gåvor.
Stödgivare, eller bidragsgivare som det också kallas, är ofta offentliga myndigheter, stiftelser eller andra parter som ger bidrag till verksamheten. Stödgivare kan även åsyfta enskilda personer eller andra parter som ger olika gåvor. Stödgivare eller bidragsgivare ställer inte krav på motprestationer. Om så kan det vara en fråga om att de i stället är uppdragsgivare, det vill säga att de köper en tjänst från arrangören.
En samarbetspartner eller samverkanspartner däremot är en part som arbetar tillsammans med arrangören för att med gemensamma resurser uppnå ett visst mål. Samarbete kan ske på många olika sätt. Exempelvis kanske en organisation som har en konsertlokal och en organisation som syftar till att skapa speltillfällen för musiker samarbetar kring ett arrangemang som syftar till att lyfta fram nya talanger. I ett sånt tillfälle finns ett samarbete där parterna bidrar med olika saker.
Tips: Tänk på att alltid skilja på dessa olika aktörer i marknadsföringen. Exempelvis vill sällan en bidragsgivare bli kallade sponsor eller samarbetspartner.